Tappat luktsinnet (2)

I början av sommaren förra året gick sexåringen omkring och sjöng på Mange Schmidts låt "Glassigt". "Först en dusch, inte lukta usch", var något av det som fastnade ordentligt hos henne.

I slutet av sommaren var en kvinnlig släkting på besök med en man, som jag inte kände, i släptåg. Skulle jag sätta en etikett på mannen så skulle det vara "slusk", men jag är inte den som dömer någon utan vidare. Efter en stund började det lukta fränt i min lägenhet och jag kunde inte fatta vad det var. Det var som en blandning av gamla sopor och fotsvett. Sexåringen började omedvetet att nynna på dusch-delen av "Glassigt". När mannen kom in i köket för att fika med oss så insåg jag att det var han som luktade - och jag har ändå rätt dåligt luktsinne. Det var överväldigande, det gick knappt ens att andas genom munnen. Han hade nog inget luktsinne alls, eller så var det bedövat.