Krokodiltårar - eller inte...

Hämtar Åttaåringen på Fritids. Hon sitter och ritar. Hon har - enligt egen utsago - fått till den bästa pojken någonsin. Jag berömmer. Pappret är värdefullt, hon ska forsätta måla på det senare. På vägen ut kommer en klasskompis fram med ett litet papperspaket. När vi kommer hem frågar jag vad det är, men Åttaåringen vet inte själv. Hon öppnar det och börjar gråta. Det är en vacker teckning, med stora blommor och underbara färger hela vägen ut till kanten av pappret. I ena hörnan står det med fina snirkliga bokstäver att det är till Åttaåringen från Anna. Anna har en diagnos och en assistent i skolan. Jag vet inte varför, men jag tror att det beror på att hon har någon form av autistiska drag. Kanske Asberger.

- Anna ritar SÅ HIMLA FINT.
- Ja, det gör hon verkligen, vilka härliga färger.
- Hon gör ALLTID bättre än mig...!
- Men, vad då bättre?? Ni har ju ritat på HELT olika sätt. Du gör ju människor som är helt underbara! Och sen är ju Anna lite speciell på sitt sätt, så hon kanske liksom ser större bilder inom sig.
- Jaa...men så var det i sexårs också.
- Hur då?
- Jag hade ritat den bästa bilden någonsin av en tjej, hon stod på en scen och det var blommor där och allt och så ville jag visa den för mina klasskompisar, men PRECIS då hade Anna ritat en fin fjäril. En fjäril liksom... Jättemånga samlades runt henne och ingen ville lyssna på mig. Ingen ville ens LYSSNA på mig, mamma, de tittade inte på min teckning, de bara gick förbi när jag försökte prata med dem... Det känns som att jag aldrig får beröm för något. Bara när jag gör matte.
- Va, du får ju ofta beröm för hur fint du skriver och ritar!
- Men inte i skolan...

Stora tårar. Kramar och tröst. Hålla om länge. Bekräfta, berömma.
Vet att hon är trött också...

- Kan det ha varit så att Anna kanske inte hade ritat så bra innan den där fjärilen...?
- Jo, det är i och för sig sant...
- Och visst var det himla snällt av henne att ge dig den här teckningen nu. Jag trodde du bara fick något hon inte ville ha, men den är ju verkligen gjord till dig.
- Ja, det var jättesnällt...

Här är en annan bild som Åttaåringen har ritat: