söndag 27 februari 2011

Hen, hen eller den

Ett nytt barn ska börja på förskolan. Barn coh föräldrar hälsar på oss på förskolan. Föräldrarna undrar hur vi jobbar med genus. Jag förklarar att vi inte har någon utttalade genuspedagogik, men att vi arbetar för att varje barn ska mötas av likvärighet och att ingen ska särbehandlas; alla barn ska få möjlighet att prova på samma saker, oavsett t ex kön. När föräldrarna har gått skrockar mina kollegor och säger att det låter bra, men att det ju inte fungerar så. Nähä? För mig fungerar det så. Det är så jag tänker, och arbetar. Uppenbarligen behöver vi ha en diskussion kring detta. Jag påpekar också att det inte är lämpligt av mina kollegor att bemöta pojkarna genom att med mörk röst säga "var är den storka starka killen" och till flickorna säga säga med ljus gullig röst "var är den här fina söta tjejen", då det verkligen föder värderingar som inte borde finnas på förskolan.

(Att dessa föräldrar sedan även benämner oss i personaln som "fröknar" gör mig en aning förvånad. Vad skulle de då kalla en manlig personal? Jag lärde aldrig mitt barn att säga fröken till personalen på förskolan (även om hon sedan gjorde det ändå p g a att andra gjorde det.) Personalen är också människor. De har namn. Använd dem.)

Visst, jag kan hålla med om att det är att gå för långt när någon förskola går ut med att de benämner barnen "hen" istället för "hon" eller "han", men ofta går dte att komma bort från det genom att säga just "barn", eller personer, människor, kompisar eller något annat. Vi är inte våra kön. Vilket är ännu en diskussion vi behöver ta på jobbet. Jag hör mina kollegor säga snopp när de pratar med flickorna, men jag har aldrig hört dem benämna flickornas kön. Det visar sig att de inte ha något "namn" för flickornas kön.

Det är bra konstigt att samhället ännu formar barnen så vinklat. När vi handlar Happy meal på McDonalds tittar peronalen på mitt barn och väljer då att lägga olika leksaker i kartongen beroende på vilket kön mit barn har (oftast något rosa/dockor till flickor och något mörkt blått/bilar till pojkar). Om jag inte har barnet med mig till kassan så får vi en "pojkleksak". Det är väldigt intressant, tycker jag.

När vi såg "Trassel" på bio och skulle köpa dricka så fick barnen ett lila sugrör om det var en flcika och ett blått sugrör om det var en pojke. Allvarligt. Inte så att de i kassan bara tog en färg, vilken som helst, utan de tittade och lyssnade på barnet och gav sedan barnet ett sugrör beroende på vilket kön barnet hade.
Nobody puts baby in a corner.
lila och blå sugrör trassel bio

Inga kommentarer: