Mina äldre kollegor berättar hur barngrupperna har förändrats med åren. För 25 år sedan kunde en ensam pedagog åka med tio barn till en badplats och be åtta sitta still i sanden, medan pedagogen badade med två, och barnen satt verkligen still i sanden. Mina kollegor verkar eniga om att idag har barn mindre respekt för vuxna, för att de flesta barn inte får den respekten med sig hemifrån. Jag är benägen att hålla med dem.
Sedan tänker jag på hur "maktleken" har förändrats bland barnen. Eller har den det? Jag ser lekar och reaktioner hos barnen på jobbet idag, som jag också såg när jag var liten på 70-talet. Barn som är tomma inuti, med ett hål där självkänslan borde vara, som orsakar "skada" bland andra barn och i leken. Nästan alla barn (pojkar) vet att när man har något sm kan fungera som "pangare", och riktar den mot någon annan och säger pang, då kan man leka att man skjuter varandra. Man kan dö, men vaknar till liv igen, precis som på TV. Vi hade cowboys, det har dagens barn till viss del också, men de har framför allt star wars, ben ten och en stor mängd andra influenser. Hur kommer det sig egentligen att bland barnen som jag jobbar med så tar aldrig en enda flicka upp en spade, vänder på den och leker att det är en "pangare", medan nästan alla pojkarna gör det? Och det är de pojkar som startar dessa lekar, som leder de andra barnen in på "våldets bana", som också utövar mest våld och skapar mest bråk bland de andra barnen. Vi FÅR inte blunda för det.
söndag 24 oktober 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar