Mysfaktor - eller inte

Ser på filmen "A lot like love" på TV. I like it a lot. Härlig, enkel, mysig romantik. Ändå vill jag inte att Nioåringen ska se den. Tror att det har att göra med sexinslagen, och komplikationer i relationer.

Sedan ser jag "Letters to Juliet" tillsammans med Nioåringen, via boxen hemma. Den är också rätt bra. Samma sorts enkla romantik på ett sätt, men mer harmlöst. Nioåringen tycker att den är jättebra.

Det slår mig att det är den sorts bild av kärlek/romantik som jag har haft med mig hela livet - eller i alla fall de första 30 åren. Det är någon form av tacksamhetskärlek, något av ett lyckligt Disneyslut, något som sällan sker i det verkliga livet - och inte heller blir särskilt bra när det väl inträffar.