tisdag 15 mars 2011

Not in a heartbeat

Det har hänt att jag har ont i bröstkorgen. Det har hänt flera gånger under livet. Ett par gånger har jag kollat upp det, när jag var 20-30 år. Läkarna har mest smålett åt det hela och sagt att det inte varit något att oroa sig över. Ibland får man värk i bröstet, av olika anledningar. Vilket jag också lärt mig med åren. Jag har också lärt mig hur de olika sakerna kan kännas. Det som förbryllar mig är hur det kommer sig att smärtan alltid uppstår på vänstra sidan av bröstkorgen, och aldrig på den högra. Om smärtan inte har ett jota med hjärtat att göra, borde den då inte även uppstå på högra sidan? Sista gången jag kollade upp hjärtat så tog läkaren - med en överseende min - ett vilo-ekg på mig, som inte visade något, försäkrade mig om att allt var i ordning och skickade hem mig. Så jag kände mig trygg i det. Samtidigt som ett uns av oro sa mig att det inte betyder någonting. Jag har känt två personer som känt samma sak, fått samma besked, och sedan gått hem och dött. De var i o f s några år äldre än mig, så jag släppte det.

Den senaste veckan har jag haft ont igen. Och nu är jag några år äldre. Nu är det en annan sorts smärta, något nytt. Det började som värk under min vänstra arm. Först kändes det som muskelvärk, så jag försökte massera bort det, men det spred sig ut i armen och ut i ryggen nästa dag. Det kändes inte längre som muskelvärk, utan som något annat. Sedan strålade det upp längst halsen och började värka i käken. Det var nästa paralyserande, men det släppte en aning efter några dagar. Borde kanske gå till doktorn.

Inga kommentarer: