Tioåringen fick ett sms från en killkompis i sin klass. De har känt varandra sedan de var ca två år. Killen är ganska kaxig, men de brukar kunna leka bra tillsammans. Jag har sett några titidgare sms från den här killen och de är inte alltid så trevliga, vilket jag har ifrågasatt och bara fått en fnysning från Tioåringen. Tioåringen har berättat att han ofta retas och håller på och irriterar Tioåringen och de andra tjejerna när de leker på rasten. I mitt försök att vara pedagogisk har jag sagt att han kanske beter sig så för att han vill vara med och leka. (Även om jag tycker att han borde ha tagit sig ur det beteendet vid i den här åldern.) Tioåringen har dock accepterat det och har börjat fråga om han vill vara med och leka istället för att retas och förstöra. Det har hittills fungerat, och han får vara med och hänga med tjejerna på rasten. I det sms som Tioåringen nu får, utan någon som helst provokation, står det "Du är bajs". Vilket får mig att reagera kraftigt.
- Varför skriver han så? Det låter ju inte trevligt alls!
- Amme, strunt i det.
- Vad då, strunt i det? Så där får han ju inte hålla på. Det får mig att vilja säga till honom på skarpen, eller prata med hans mamma.
- Ammeeen, mamma! Han bara är sån!
- Ja, men så får man inte bete sig. Det är ju den största anledningen till att ni inte får använda era mobiler i skolan längre; för att folk skickar fula sms till varandra, som får en att må dåligt.
- Men det är inte så.
- Nähä, hur är det då? Hur känner du dig när du öppnar det där meddelandet?
- Ingenting, det är bara hans sätt, sån är han, han skriver sånt.
- Okej. Är han en trevlig kompis?
- Lägg aaav.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar