Ni känner igen dem: välklädda herrar i par eller, mer udda, bohemiskt klädda kvinnor i par. De går runt bland vanligt, intet ont anande, folk och vill "sprida sitt budskap" och dela ut sin lilla broschyr om tornet. Eller kanske känner vi igen dem ännu mer när de knackar på dörren och inte ger sig förrän vi öppnar. Att tacka nej tror man är enkelt, men de kan bli påstridiga. Att ta en diskussion om vad man själv tror på (alltså inte det som de tror på) är inte att rekommendera, då de blir ännu mer påstridiga och övertygande.
Men idag såg jag en man som fick dem mållösa. När de ville ge honom sin broschyr frågade han helt ärligt om den inte fanns på arabiska, vilket den inte gjorde och de fick gå skilda vägar. Då hörde jag paret diskutera och konstatera att det finns inget material på arabiska! (Verkar väldigt dumt att då röra sig i förorten, som är bebodd med många arabisktalande människor, men vem är jag att döma?)
Så nu vet jag vad jag ska säga framöver! Fast kanske de då erbjuder sig att läsa den för mig...eller skaffar tolk...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar