Pointless

Pallrar mig iväg till vårdcentralen med Tioåringen. Febern håller i sig, likaså huvudvärken och det onda i halsen. Jag vill att de tar ett halsprov, för att se om det finns bakterier, men även ett blodprov, för att kolla efter andra infektioner. Jag peppade Tioåringen för att ta bägge, men hon ville inte prata om det.

Min pappa kommenterade det hela över telefon:
- Vissa saker bara måste man ju göra.
Ja, men kära pappa, hur tvingar man en tioåring att gapa när hon inte vill? Hur får man en tioåring att ta ett blodprov när hon vägrar, skriker, gråter och ylar?
- Hur gjorde vi när du var liten? säger min pappa. Då gjorde du bara det du skulle.
Ja, det var väl så. Jag minns att min mamma mutade mig ibland, med saker, men överlag protesterade jag nog inte så mycket som Tioåringen. She knows her rights as a human, and even more so; her rights as a child.

Jag peppar, jag manar, jag mutar, jag försöker få Tioåringen att våga ta ett litet stick i fingret. När sköterskan hör och ser Tioåringen bete sig så säger hon högt att hon vägrar tvinga någon - hon tänker inte ta något prov på Tioåringen. Tack för den. Jag får en släng av déjà vu; visst gjorde vi det här för någon månad sedan? Jag frågar läkaren om barn kan gå i terapi för spruträdsla, och hur länge han tror att man kan klara sig utan att ta ett blodprov. (Jag tänker att det är hans chans att bidra till att peppa Tioåringen och förklara att hon behöver ta ett blodprov, men icke.)
- Det är en bra fråga. Egentligen kan man ju klara sig väldigt länge utan att ta blodprov.

Thanks for nothing.

Till slut säger Tioåringen att läkaren får ta ett svalgprov, men inte sköterskan. Så läkaren tar en prov. Pinnen hinner knappt nudda svalget. Läkaren skrockar en aning och säger att det är ingen fara. Han ringer om det visar något, men det lär det inte göra. Och hur i hela friden kan han veta det? Det är tre ungar på förskolan där jag jobbar som har fått bekräftat bakterier efter ett svalgprov, fast de hade noll andra symptom.

Tre timmars väntan för att gå hem med uppmaningen "ha koll på febern".

Väl hemma senare hittar jag detta om spruträdsla. Nä, nä, inte tvinga. Jag tror att vi kan titta i månen efter den där vaccinationen mot fästingar...