Avsked i störtskur

När värmen för en stund gav vika för att himlen öppnade sig, blixten slog ned omkring oss och åskan slängde knallar mot vårt hus så var det dags att ta avsked av Åttaåringen. En hel vecka med Pappan. Det längsta vi någonsin varit ifrån varandra.

Under natten har jag drömt att Åttaåringen drunknade och jag vaknade av att jag grät och hade ångest i hela själen.

Samtidigt är känslan av lättnad och frihet så enormt stor att den knappt bör nämnas. Efter flera veckor tätt inpå varandra så behöver vi vara ifrån varandra ett tag.