Åttaåringens pappa har ännu inte hört av sig angående den kommande veckan, då han sa att Åttaåringen kunde vara hos honom. Jag skickade ett sms för en vecka sedan och föreslog tider, men inte ett pip har vi hört. För några dagar sedan bestämde jag mig för att inte jaga honom. Jag har gjort det tillräckligt mycket, nu får han visa intresse också.
Idag nämnde jag för Åttaåringen att det kanske inte blir av att hon är hos Pappan nästa vecka, då vi ännu inte hört något ifrån honom. Jag föreslog att vi skulle ge honom söndag på sig också, men att det sedan är kört.
- Ja, mamma, då är hans chanser slut.
Hon vet sitt värde - och tar ingen skit.
Det tänker jag dock inte med ett ord yppa för Pappan, utan låta honom bli irriterad enbart på mig.
När Åttaåringen sedan fick veta att hon kan vara hos morfar halva veckan och hitta på flera roliga saker, så skärptes tonen ytterligare.
- Mamma, jag tycker att pappa får till ikväll på sig. Eller imorgon, på morgonen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar