Lättnad

Tioåringen kommer snart hem från kollo. Hennes resesällskap klarade inte hela perioden, utan åkte hem i förväg. Inte för att det ska ses som något nederlag, men jag är så oerhört förvånad. It just goes to show; you´ll never know how a kid will react. Tioåringen vägrar åka hem. Jag är stolt över henne. Jag hoppas att det blir en erfarenhet som hon vill återuppleva kommande år.

Kollegor (som aldrig varit ensamstående) undrar om jag inte saknar Tioåringen.
- Är det inte tomt?!
- Mjo...

De första fyra dagarna var sheer heaven. Nu saknar jag Tioåringen och det ska bli härligt att ses igen snart. Jag skulle dock lugnt kunna härda ut i ensamhet en vecka till.