söndag 25 juli 2010

Sötsug - eller medmänsklighet

Åker t-bana med Nioåringen. Hon är chokladsugen. På andra sidan gången sitter det en man. Han äter på en stor chokladkaka. Jag såg på mannens stil när han satte sig att det var något med honom. Något pundarlikt. Nioåringen gnällar över att hon blir ännu mer chokladsugen. Snubben trycker lugnt i sig sin chokladkaka. Sedan tar han upp en godispåse. Godiset trycker han också i sig. Sedan tar han upp en till. Han tömmer den med, och tar upp ytterligare en. När mannen kliver av ligger det tre tomma godispåsar kvar på sätet. Nioåringen får stora ögon.
- Åt han upp allt det där??
- Ja, det var nog ingen vanlig snubbe det där.
Sedan pratar vi om hur man kan vara när man har ett drogberoende.

På bussen i förorten idag. Ett av barnen som jag känner från förskolan åker buss med sin mamma och storebror. Mamman stannar vid barnvagnsutrymmet. Bröderna, 4-åringen och 11-åringen, sätter sig längst bak i bussen. Intill en man som kom släntrande till busshållplatsen i sista stund, med en forcerande gång, skrapsår över händer och ansikte, och sina ägodelar i en plastkasse. Mannen bjuder pojkarna att äta av hans chokladkaka. Jag tänker: "Tacka nej", men pojkarna tackar glada i hågen ja, och börjar mumsa. Mamman märker ingenting. Mannen säger:
- Ja, jag vet att jag inte orkar hela chokladkakan själv - och jag vet att barn gillar godis.
Strax därefter plockar mannen upp en mobiltelfon och säger att han fick den av en kompis. Sedan tar han upp en plånbok och börjar rota runt i den. Han hittade den. Nej, det fanns inga pengar i den när han hittade den.
- Vill ni ha mer choklad?

Inga kommentarer: