Pingu klagar på att hans femåriga dotter har noll tålamod. Jag tänker att han ju är likadan, om inte snäppet värre, så jag vet ju var beteendet kommer ifrån. Min pappa verkar tro att Pingu har adhd. Jag tycker att det låter som en undanflykt och bortförklaring. Kanske borde han istället hjälpa Pingu och bidra till att barnen möts av ett bra beteende? Pingu har dock rätt. Hans dotter kan inte stå still i många minuter, hon kan inte sitta och ta det lugnt alls. Hon har myror i benen. Jag vet inte om flickan någonsin har varit på bio, eller sett en riktig teaterpjäs. Sånt behöver man ju öva sig på. Flickan är dock väldigt bra på att spela pedagogiska dataspel och att se på, och hantera, TVn. För det är vad flickan tillåts göra, ofta dagarna i ända. Vilket jag gärna skulle se något alternativ till, för barnen.
Samtidigt tänker jag; vad gör Nioåringen när hon är ensam hemma nästan en hel dag? Jo, hon spelar på datorn och hon ser på TV. Hon skulle lugnt kunna ägna tre hela dagar åt att göra det. När vi nu ska resa bort säger Nioåringen:
- HUR ska jag klara mig i över en vecka utan TV?!?
- Jag tror nog att du kommer att överleva...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar