Lotta på Bråkmakargatan

Pingu har varit här och lämnat sin dotter lilla Lotta hos oss. Lotta ska sova över hos oss till imorgon då hon ska gå till Skansen (eller Spansken, som lilla Lotta säger) med oss.

Lilla Lotta hade betydligt kortare hår idag, än när vi såg henne för någon vecka sedan. Hon hade visst använt mammas vassa sax och klippt sig konstigt (en klassiker), så de hade nu varit hos frisören och klippt det bra. Sa lilla Lotta kavat till mig. Det märks att Pingu och hans fru berättar och pratar mycket med lilla Lotta, hon är väldigt frispråkig. Fast det har ju fyraåringar en förmånga att vara i allmänhet ändå. Hon är rätt lik Grete Havnesköld i filmen när hon berättar saker för oss med sin ljusa röst. Vad snabbt jag har glömt hur det var - och hur mycket jag kan sakna det (fast ändå inte); alla vindlande tankegångar som är så fascinerande.

Jag frågar vilka djur Lotta tror att vi kommer träffa på Skansen.
- Bufflar.
- Bufflar? Ja, just det, det finns det ju, dem måste vi se.
- Pappa sa det till mig i bilen. Och jag har sett en film om bufflar på bio.
- Jaha, på bio, vad var det för film?
- Det finns bruna, svarta, gråa, vita och gröna bufflar.
- Eh, okej. Sälar kanske vi också kan se?
- Ja aa, det sa pappa till mig i bilen.
- Isbjörnar?
- Ja a, och det finns JÄTTEMYCKET snö där!!
- Nej, det är nog inte kvar, nu är det ju varmt.
- Jo, i ett hus där inte människor får vara.
- Bor isbjörnarna där menar du?
- Nej, det är ett litet hus som är trasigt, som de ska laga.
- Mhm, okej.
- Älgar, säger åttaåringen.
- Ja, just det, och kaniner.
Båda barnen skakar på huvudet.
- Det sa inte pappa till mig.
- Fast det kanske finns fler djur än de pappa berättade om?
- Nej, pappa vet vilka djur som finns där.

Ja, jag glömde att pappa säkert vet bäst.