Som mamma finns det så mycket att känna sig skuldtyngd över. Saker man missar eller glömmer bort.
Idag lämnade jag Åttaåringen på Fritids som om det var vilken dag som helst. Fast det var Åttaåringens första skoldag på terminen och jag var ledig. När jag gick över skolgården såg jag många föräldrar samlas. Jag trodde dock att det bara var de som började i Förskoleklass eller 1:an. Jag tvekade, men gick sedan och handlade.
Vid läggdags grät Åttaåringen för att jag inte var med när fröken samlade alla på skolgården.
- Det gör vi ju varje år, mamma. Alla andra föräldrar var där.
Hur tänkte jag, liksom?
(Det framkom dock efter en stund att alla andra föräldrar inte alls var där...)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar