Åttaåringens morfar har skrivit ett (tror han) lustigt mail till sin bror, ur åttaåringens perspektiv. Han skrattade högt när han ringde och läste upp det. Jag fattade knappt något, men han mailade det till mig sedan och jag var måttligt road. Jag funderade på ifall han var full när han skrev det. Det var hyfsat fullt med fördomar. Jag lät det rinna av mig.
Så idag kom det i en annan version: i brevform till åttaåringen. Hade jag vetat att kuvertet innehöll den texten så hade jag öppnat det i förväg och inte givit det till åttaåringen. Hon läste det och läste det och läste det. Emellanåt skrek hon rakt ut av förolämpning. Till slut sa hon:
- Vet du, mamma, ibland är han så överdriven att han är inte ens rolig. Hur kan du ha en sån elak far?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar