Jag inser nu att fram till för ungefär ett år sedan så såg jag mig själv leva som singel resten av mitt liv. Till viss del ser jag nog mig själv fortfarande på det sättet. Det handlar inte om att jag tror att jag är för bra för alla eventuella partners där ute. Det handlar snarare om att jag inte tror att någon eventuell partner skulle orka leva med mig och mina nycker. Jag drömde inte om prinsen som skulle svepa iväg med mig. Frågan är ifall jag någonsin i mitt liv har drömt om det. Jo, drömt har jag nog, men inte menat att det skulle appliceras på verkligheten. Att sedan kunna balansera barn, partner, ekonomi, studier/arbete och övrigt socialt liv med de vanor som får det hela att fungera är en helt annan dröm.
Jag förundras av hur lätt det är att falla in i gamla mönster och tänka negativa tankar. Jag börjar tappa mitt mål om att bejaka livet och dess innehåll. Där vill jag inte hamna. Nu är det fokus på positiv energi som gäller. Det är då jag kan dansa.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar