Livet är hårt

Åttaåringen har fått sina foton från skolfotograferingen. Hon är absolut inte nöjd med dem. Hon gråter över sina skavanker. Jag tröstar och tröstar. Det är konstigt att hon på skolfoton aldrig blir lika avslappnad och glad som hon blir på andra foton. Eller kanske inte förresten. Vi har i alla fall kommit överens om att hon ska öva framför spegeln så att hon känner sig avslappnad inför nästa fotografering. "Skavankerna" kan vi inte göra något åt. Jag kan bara hoppas att hon känner sig mer bekväm med dem tillslut.