40 going on 25, or 10 going on 100

Nioåringen sitter med min plånbok i handen. Hon letar efter frimärken. Sedan lägger hon ned plånboken och vänder sig till mig.
- Mamma, tycker du om att vara vuxen?
- ...tjaa, joo, ja, det gör jag. Hur så?
- Jag vet inte om jag vill bli vuxen...
- Vad tänkte du på då?
- Jag tittade på bilderna du har på mig när jag var liten. De här korten i din plånbok där jag är typ tre och fem år. Det känns som om det var liksom....för en minut sedan!
- Ja, men vännen, jag är snart 40 och det känns som att det var bara några minuter sedan som jag var runt 20. Tiden flyger fram. Så känns det ofta i livet. Det är därför man ska försöka använda tiden väl.
- Men, mamma...vad är tid egentligen, jag menar var tar den vägen när den har varit? Vänta, jag ska spela en låt för dig så får du fundera under tiden.
Så sätter hon på smurfhitsskivan där någon sjunger med pipig röst - till en melodi som verkar vara Fool´s gardens "Lemon tree" - om grubbelsmurfen som undrar en väldig massa saker.