Glass finns hos prästen

Med sjuåringen på väg till t-banan. Jag vill snabbt in en sväng på Pressbyrån. Sjuåringen säger:
- Prästbyrån?
- Ja, kiosken vid t-banan.
- Jaha, Prästbyrån.
- Ehm, nej, Press byrån, Pressbyrån, ingen präst alltså.
- Jaha, men när jag var liten trodde jag att det hette Prästbyrån. Alltså att det var en präst som hade en byrå.
(Snacka om fabricerat för stunden...)
- Vad tokigt det kan bli.
- Ja, verkligen.
- Och just den här kiosken vid t-banan är ingen Pressbyrå. Det är bara en kiosk.

Vilket märks på att de som jobbar där tar andra priser på frimärken och glassar än vad övriga kiosker i stan tar...