Pingu ringer för att fråga hur det är och hur det gick hos veterinären. När han körde mig till veterinären så hade precis hans barns moster åkt till sjukhuset med blödningar. Hon fick missfall, berättar han nu. Mostern och hennes kille har försökt i något år att få barn och nu hade graviditeten gått 11 veckor. När jag fick nyheten om graviditeten i veckan så tyckte jag att de borde ha väntat med att berätta för Pingus barn, man vet aldrig vad som kan hända.
Väninnan som gjorde insemination för några veckor sedan meddelar att det inte bidde något. De ska försöka igen i slutet av sommaren. Jag funderar över varför hon utsätter sig för det hela.
På jobbet är en av barnen mer än lovligt utåtagerande. Mamman hade berättat att hon var några veckor gravid. Sedan valde hon att göra abort. Kanske skulle hon ha hållt det för sig själv innan hon var säker på sitt beslut - eller prata mer öppet med sitt barn om död och känslor.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar