lördag 27 februari 2010

Ge mig en morot

Många elever idag är så otroligt beroende av att de får lön för mödan. Då menar jag att de får en belöning för att de lägger ned någon tid alls på att lära sig något. Det kan handla om stjärnor, som kan omvandlas till popcorn och en film i slutet av terminen, eller poäng som blir till en belöning i form av valfritt arbete en viss lektion, eller en utflykt eller att spela spel på datorn eller, ja, valen är många. Att enbart arbeta, studera, göra sina uppgifter för att det är kunskapen som är belöningen finns inte på världskartan för väldigt många elever.

Det finns fortfarande lärare som anser att elever som inte gör sitt "jobb" ska straffas ut - oavsett om det är en kollektiv bestraffning - och inte få uppmuntran. Det är ju dock ofta, som väldigt många lärare vet, ju uppmuntran som dessa elever behöver. De behöver det i så stor omfattning att lärarna ofta inte räcker till. Jag undrar hur det kommer sig att behovet är så stort. Kan det bero på att föräldrarna inte uppmärksammat barnet tillräckligt? Kan det vara för att barnet har spelat mycket TV- och dataspel, och därigenom vant sig vid att alltid få sin "belöning" omgående: när man vinner ett spel så blir vinsten belöningen, när man förlorar så blir "belöningen" att man klarat att alls spela spelet och - med största sannolikhet - har blivit bättre på att spela spelet.

Att läsa en bok går alldeles för långsamt och ger ingen belöning omgående.

Inga kommentarer: