Jag hittade en liten chokladplutt på mattan i vardagsrummet. Det såg ut som en kinapuff ungefär. Vetandes att vi inte äter dem, så undrade jag vad det var. Jag plockade upp den och skulle just till att fråga sexåringen när jag luktade på den och insåg att det verkligen inte var godis. Jag gick in i badrummet och tittade på golvet vid kattlådan. Ibland blir katten hård i magen och får svårt att klämma ut korvarna, så de fastnar i rumpan och hon släpar rumpan i golvet för att få dem att lossna. Det blir bruna dragspår på golvet, men hon brukar hålla sig till en radie av en meter från kattlådan. Den här gången var det över halva köksgolvet och vardagsrumsgolvet. Med resultatet dumpat på mattan i vardagsrummet. Kan lugnt säga att flera mattor åkte i tvättmaskinen och både dammsugaren och skurmoppen åkte fram.
När jag, helt slutkörd, äntligen skulle lägga mig i sängen såg jag att katten även släpat rumpan över mina lakan i sängen. En enda lång brun rand över båda påslakanen. Så det var bara att bädda rent mitt i natten.
Det slog mig att det nog inte är så konstigt att jag inte har en partner.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar