Jag blev lite full i skratt igår kväll när jag såg South Park på MTV. Särskilt som jag nu läser om Specialpedagogik i skolan.
Det var ett avsnitt där Timmy, den rullstolsbundne killen (som i princip bara kan säga "Timmy!"), inte har gjort sin (500 sidor långa) läxa, så han skickas till rektorn för sin uppstudsighet. Han är på väg att bli avstängd, men en lärare kommer på att Timmy kanske har ADD (Attention Deficit Disorder), "man kan göra tester för det, nu för tiden", säger läraren och så skickar de Timmy till doktorn för att göra ett test.
Testet består av att doktorn läser en kanske 800 sidor lång roman och sedan ber han Timmy svara på en fråga om något som hände på sidan 432, ungefär. Timmy svarar: "Timmy!". Doktorn anser att det avgör att Timmy har ADD och skriver ut medicinen Ritalin till honom. Vilket gör att han inte behöver göra några läxor. Vilket gör de övriga ungarna avundsjuka, de anser sig också ha ADD, får göra testet och anses (självklart) ha ADD. Vilket gör att varenda unge i SP får Ritalin utskrivet.
Det slutar naturligtvis med att (Kenny dör och) allt blir bra, Kyle och Stan återfår sina sinnens fulla bruk - med hjälp av skolans kock - och säger några väl valda ord om hur man bör se på funktionshindrade människor...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar