Idag var vi på begravning. Sjuåringen tyckte mest att det var långtråkigt, men okej. En aning jobbigt när flera av oss bölade. Det var, som min mamma sa, något av ett avsked av min barndom. Själv tänkte jag mest på att han som dött var i mina föräldrars ålder. Vad tomt det kommer att bli när de är borta.
Sedan tänkte jag på vad min religionslärare sagt: är den gud vi vänder oss till endast en högtidsgud - som som beställs fram vid vissa högtider? Och, ja, så är det väl.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar