Strötittar emellanåt på Bostad Stockholm. I veckan märkte Åttaåringen det och frågade förskräckt om vi ska flytta. Nej, det är inte aktuellt just nu. Jag tittar bara.
Så ser jag att det är en lägenhet ledig, som skulle passa mig och Åttaåringen, i min mammas hus i Skogås. Åttaåringen tycker att det låter ypperligt. Vad nära vi skulle ha till mormor! För mig finns det inte med som ett alternativ ens. Jag tror att Åttaåringen kanske kommer att förstå när hon blir äldre.
Eller snarare; jag hoppas att hon inte kommer känna på samma sätt för sin egen mamma.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar