Smällar man får ta

Åttaåringen ser fundersam ut när vi sitter i bilen på väg hem från hennes pappa. Hon säger:
- Vet du vad som är tråkigt med mina systrar, mamma?
- Nej, vad då?
- När de får en sak så tar det bara en stund så har de glömt bort den saken.
- Hur menar du då?
- Alltid när de får en present så lägger de den saken någonstans och efter bara en kort stund så hittar de inte den saken. Jag gav ju mina presenter och när vi sedan skulle använda dem så visste de inte ens var de var någonstans.
- Jaha...de har ganska mycket saker, va?
- Skojar du.
- Det kan ju bli så när man får alldeles för mycket saker att man kanske inte bryr sig om alla saker så mycket, att man liksom inte kan se värdet i sakerna längre och tar hand om dem.
- Ja, det är så det är. Så gör de med alla saker, de liksom struntar i dem.
- Vad trist.
- Jaa...