Tur att sjuåringen och jag planerade lekar för kalaset i förväg, annars hade jag varit rådvill när vi väl stod där med hela vardagsrummet fullt av ungar.
Som när klassen jag gör min vfu (praktik) i hastigt och lustigt fick en vikarie på morgonen och hon inte visste vad hon skulle ta sig för med eleverna i 30 minuter. Jag kände att jag borde ha kunnat komma med något bra förslag. Inte en lek kom jag på. Så vikarien föreslog "hänga gubbe" på tavlan. Det kändes ju verkligen meningslöst och slöseri med tid, kände jag. Halva klassen verkade tycka likadant, så de ritade lite på måfå. Det fick mig att inse hur oförberedd jag är, hur lite erfarenhet jag har av spontana ögonblick.
Sedan tog jag över som vikarie och fortsatte med ordinarie undervisning istället.
fredag 20 mars 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar