Varje gång som jag är i Farsta centrum så tar jag en tur nedför Memory lane - och tänker på de där Dallas-inspirerade reklaminslagen om FC.
När jag sitter och läser på en bänk på Farsta torg så kommer en man och sätter sig intill mig. Han är av den ihärdigt pratande typen, tandlös, men med åsikter. Han säger att det är dags för en munsbit, skalar en banan och börjar äta. Han frågar om min bok är spännande. Jag säger ja, det är lite mord och sånt. Han undrar ifall inte världen har nog med sånt ändå. Han berättar att hans dotter har nyligen fått barn med en grek som nu har sol-och-vårat henne. Han berättar att snart är det dags att anlita någon att slå in näsan på greken. Sedan frågar han vad jag jobbar med. Jag säger att jag studerar till lärare. Han säger att det syns på mig, han skulle ha gissat att jag var lärare.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar