Svallerbyttor undanbedes

Sjuåringen står lugnt kvar och hoppar rep när jag kommer till skolgården. Åttaåriga Gittan (sjuåringens kompis sedan fem år tillbaka) springer istället fram till mig och med bedjande ögon och röstläge ber hon om att få gå med oss hem idag. Snabbt överslag i huvudet: Vad ska vi äta, räcker det även till Gittan (som ofta äter mer än t o m mig)? Vad är det som behöver göras hemma - städa, duscha? Har det inte varit lite mycket senaste dagarna med Pingus dotter som sovit här, och sjuåringen i min säng i natt - orkar jag över huvudtaget? Känner mig som värsta svikaren, men säger att vi får kolla med hennes mamma ifall det går bra imorgon istället. Har dessutom för mig att Gittans mamma föredrar tisdagar, då hon själv slutar sent.

När sjuåringen och jag tillslut går hem så står Gittan vid skolgårdens osynliga gräns och ropar och vinkar till sjuåringen ända tills vi är utom synhåll ca 100 m bort. Det skär i hjärtat. Sjuåringen säger:
- Jag tycker faktiskt synd om Gittan.
- Hur kommer det sig?
- Idag berättade Amira och Stina att Hedil sagt att Gittan petar sig i näsan och sedan stoppar fingret i näsan och äter upp snoret.
- Men, herregud, vad är det för trams...
- Jaa, och det tror inte jag är sant.
- Nej, det tror inte jag heller. Även om det är det så behöver man ju inte retas för det. Hedil, är det en tjej i Gittan och Amiras klass?
- Ja. Sen hade Hedil sagt att Gittan också stoppar fingret i rumpar och sedan stoppar det i munnen och äter.
- Nä, men sluta! Vad är det för äckelpotta den där Hedil?!
- Ja, precis. Och då frågade jag Amira och Stina ifall de någon gång hade fått slem i halsen och hostat upp det och sedan svalt det.
- Jaha...?
- Och det sa de att de hade. Då sa jag att de också hade ätit snor i så fall. Och att alla får snorkråkor och ibland måste man peta sig i näsan.
- Oj, det var bra sagt! Ja, det är ju precis så.
- Sen, mamma, då sa jag faktiskt något lite dumt.
- Jaså, vad sa du då?
- Då sa jag att nästa gång de träffade Hedil så kunde de säga till henne att det är hon som gör de sakerna.
- Jaa, det var väl inte det bästa du kunde säga, men det visade ju ändå att du inte tycker att det är okej att säga sånt. Så jag tycker att det var helt okej att säga så.
- Sen ville jag säga att de var skvallerbyttor, men det höll jag kvar i min mun.
- Mmm, det var bra gjort!

Imorgon ska Gittan komma med oss hem.