Stockholmare ut i fingerspetsarna

Några forskare söker folk som har svenska som modersmål. Jag anmäler mig och får först svara på några frågor:
- Har du svenska som modersmål?
- Ja.
- Har dina föräldrar svenska som modersmål?
- Ja.
- Har du bott utanför Sverige i mer än ett år?
- Nej.
- Har du bott utanför StorStockholm i mer än ett år?
- Nej.

Att jag även är född i Stockholm och att man kan spåra många generationer i min släkt tillbaka till stan får mig att fundera över mitt liv, men jag har ju varit över större delen av världen och har stor respekt för andra människor, så jag har aldrig uppfattat mig själv som inskränkt (särskilt inte i jämförelse med en kille jag träffade under tiden jag bodde i New York som medvetet aldrig lämnade staden: allt fanns ju där, varför åka någon annanstans?).

Tydligen är jag perfekt för undersökningen, utfrågaren låter nästan lite ivrig. Jag tänker att när vi ses så ska jag fråga ifall de behöver fler försökspersoner; större delen av mina barndomskamrater skulle säkert också leva upp till forskarnas kriterier. Vi "rena" Stockholmare verkar vara en utdöende art.