Inte visste jag att Sex and the city-filmen var 2½ timme lång! Jag var först ut på toan efteråt. Det var omöjligt att gå ut innan, jag måste ju se allt som hände. Min biokompis, väninnan M, har en kompis som tydligen är en riktigt Carrie-wannabe. Kompisen har t o m ett Sex and the city-sällskapsspel med frågor om serien. Jag visste inte ens att det fanns.
Som tappra musketörer höll damerna ihop genom filmen, trogna serien. Jag måste dock säga att efteråt ifrågasatte jag verkligen ifall det egentligen finns så labila tjejer som Carrie (när hon drämmer blommorna i huvudet på Big och därefter blir så gott som döende en tid). Visst, det är bara en film. Och den är fokuserad på kvinnorna. Vi får knappt en glimt in i deras mäns värld. Sedan inser jag att jag känner tjejer som visst skulle bete sig på det sättet.
Visst fanns det några lågvattenmärken under filmen, men jag tyckte den var jättebra och det kändes som att följa serien igen.
Bortsett från Samantha, som inte riktigt fick leva ut till fullo.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar