tisdag 16 september 2008

Mörkrädd

Med min lärarutbildning och den inriktning jag läst så kommer jag att vara utbildad för att arbeta med barn i åldrarna 1-9 år. Alltså både inom förskola och årskurserna F-3. Kompletterar jag med någon termin så kan jag även arbeta med åk 4-6 (men det har jag inga planer på, då jag inte anser att jag kommer att ha tillräckligt med ämneskunskaper för att möta barnen i de årskurserna). Samtidigt anser jag inte att jag skulle kunna kliva in på en förskola och ta på mig det pedagogiska ansvaret för en avdelning (fast i praktiken skulle jag säkert fixa det), eftersom jag i huvudsak har fokuserat på grundskoledelen av min utbildning. Det var rätt givande att även läsa om förskolans åldrar - och praktisera på förskola (emellanåt längtar till att få arbeta med de allra minsta barnen) - men det var en aning kluvet, och ibland förvirrande, att rikta sitt intresse och uppmärksamhet till de båda skolorna (för- och grund-) samtidigt. Därför välkomnar jag nu att förskollärarna får en egen utbildning. När jag läste min inriktning så hade vi lärare som tidigare hade varit förskollärare, vilket gjorde att de ofta blev väldigt otydliga svar när vi hade frågor om grundskolan. Under mina första tre terminer av utbildningen så funderade jag mycket över var man egentligen hittade konkreta direktiv om vad barnen skulle kunna i skolan, men fick aldrig något klart svar. Läroplanerna dissekerade vi i varje kurs, men något annat fick vi aldrig ta del av. Tillslut tänkte jag att det var vardera skolas eget ansvar att ta fram exakt vad som behövdes inom varje ämne.

Förra veckan fick vi ett kopierat papper där det stod kursmål och kriterier i de olika NO-ämnen som vi nu läser. Vad gäller när vi har lektion med barnen? Jag frågade min klasskompis ifall hon hade sett den här texten någonstans, för i Läroplanerna finns den ju inte. Nej, ingen av de som läst samma kurser som jag hade fått ta del av texten tidigare. Vår lärare i fysik baxnade. Han hade en hel bok med alla kriterier och mål. Varför hade vi inte fått ta del av den, när vi gått halva vår utbildning redan? Ja, det undrade jag också.

Det självklara svaret är, som i så oändligt många andra situtioner; det beror på vem man möter och hur mycket den personen (i det här fallet lärare) är insatt och vad den personen själv anser är viktigt.

Inga kommentarer: