Närsynta bofinken Knut

När jag ska köpa biljetter till bion i helgen så föreslår den unga kassörskan rad 4.
- Det låter lite nära. Hur många rader är det?
- Det är 18, men med balkong ovanför de sista, men rad 4 är jättebra, man ser jättebra, jag har själv suttit där. Eller har du någon jättelång med dig i sällskapet?
- Ehm, nej, men jag tror inte att ungarna kan ta in bilden ordentligt. Vad finns det längre bak?
- Jaaa, det finns bara på rad 8, men då är det ute på kanten. Alltså, jag lovar, rad 4 kommer att funka för dem (tittar på sjuåringarna), det går jättebra.
- Jaha, fast jag tror nog att jag tar längre bak.
- Alltså, om du testar rad 4 nu så vet du ju sen om det är en katastrof eller inte.
- Eh, jaha? Får jag pengarna tillbaka då, eller vad?
- Nej, men alltså, jag lovar.
- Ja ja, vi tar väl det då, sa jag och funderade på ifall det var någon form av provisionsbaserat arbete kassörskan utförde. Särskilt som jag sedan märkte att tre platser (i mitten) brevid oss var tomma under hela filmen. Någon katastrof blev det inte, men för nära var det. Så nu vet jag det.