På tal om fritidsaktivitet

När den här terminen startade fick vi sitta i grupper och komma fram till ifall vi inom gruppen hade något gemensamt eller något som utskiljde var och en av oss från gruppen. Det var lättare att komma på gemensamma saker än något som var särskilt för oss själva. Vid ett tillfälle när vi diskuterade gemensamma saker kom någon in på sport. De övriga i min grupp hade alla hållt på med någon sport vid något tillfälle i sitt liv; varit med i en klubb eller spelat i ett lag. Dock inte jag. Visst, jag spelade både innebandy, fotboll, badminton och simmade oerhört mycket så fort tillfälle gavs fram till 20-årsåldern, men jag var aldrig med i något lag. Det fanns inte på världskartan i min familj - och därför fanns det inte i min begreppsvärld heller. När jag gick i gymnasiet började jag undersöka möjligheten för att vara med i ett innebandylag, men visste knappt var jag skulle vända mig och när jag väl kom i kontakt med den lokala klubben visade det sig att de min åldersgrupp spelade på en så hög nivå att jag nog inte hade platsat. Detta berättade jag dock inte i detta vuxenögonblick när övriga såg på mig som om jag var en utomjording.