Sjuåringen var dock mest intresserad av det strömmande vattnet vid sidan av slottet. Själv kunde jag nu se på slottet med andra ögon, sedan mitt projektarbete med Gamla stan. Jag betraktade slottet som byggnad på ett helt annat sätt än jag gjorde när jag såg det för några år sedan. Mest fascinerad blev jag över att jag själv faktiskt fann det intressant att nu titta på de ankarslut som tydligt syns på slottet, samt hur fönstergluggarna är utformade och att det tydligt syns att det är påbyggt med tegel på ett ställe - vilket övrigt material inte består av. För att inte tala om tornen sedan, dessa betraktade jag länge och kunde föreställa mig hur tornet som fanns i Gamla stan (som sedan byggdes in i slottet Tre kronor) kunde sett ut. Hur kommer det sig då att tornen på slottet i Örebro ser olika ut? Där fick jag med mig sjuåringen och vi kunde fantisera om diverse händelser, vilket torn som kungligheter bott i och vad som kunnat användas som kanongluggar.
Historia är fantastiskt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar