Sjuåringen visar stolt upp sin fullspäckade mattebok för mormor och hennes man. De tittar på en sida där man ska kunna dela upp saker. Sjuåringen har delat upp 6 st saker mellan två personer i 4+2 alternativt 3+3. Mormor och hennes man påpekar att 4+2 väl inte är rätt.
- Jo, hävdar sjuåringen.
- Fast då blir det ju inte rättvist, säger den äldre generationen.
- Nej, men det måste det inte vara, säger den kunniga sjuåringen.
- Nähä..., säger de förvånat.
- Man ska ju lära sig att det finns olika sätt att dela, inte att man måste dela rättvist, säger jag. Samtidigt minns jag att sjuåringen inte gick med på att dela orättvist när jag introducerade det för något år sedan - och nu vet hon att det är ett självklart alternativ.
Under december har sjuåringens lärare låtit eleverna mäta en växande amaryllis som de haft i klassrummet. Sånt ger mig lite lätt ångest, då jag tänker att jag inte är tillräckligt innovativ för att vara en riktigt bra lärare. Hur ska det gåååå...?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar