lördag 6 december 2008

Så, jag får dig att kräkas alltså

När sjuåringens kompis Lorena och hennes mamma är hos oss så berättar mamman att hon återupptagit en aktivitet, som hon trodde att hon slutade med för 4 år sedan, då hon var gravid sist, eftersom att hon mindes att anledningen till att hon slutade med aktiviteten var att hon mådde illa. Det visade sig dock att det var 8 år sedan hon slutade, då hon var gravid med sjuåringens kompis. Sjuåringen och Lorena tittar storögt på oss när vi pratar.
Lorena: Varför mådde du illa när du var med mig?
Mamman: Nej, när jag var gravid med dig, när jag hade dig i magen.
Lorena: Varför mådde du illa då?
Jag: Jag mådde också illa när jag bar på sjuåringen.
Sjuåringen: Gjorde du?
Jag: Ja, jag kräktes ibland och mådde illa väldigt mycket.
Lorena och sjuåringen: Varför då?
Jag: Man kan göra det när man har en bebis i magen, det är kroppen som reagerar på att det är något som den inte är van vid, bebisen är ju som ett ny sak för kroppen, som ska leva i kroppen och då måste kroppen vänja sig vid bebisen och under tiden den vänjer sig så kan man må illa, det är så kroppen kan fungera.
Lorena: Vad äckligt.
Mamman: Ja, kroppen är bra konstig, det är en massa hormoner och sånt som gör att saker händer.
Sjuåringen ser fundersam ut. Jag tror aldrig att det slagit henne att det också kan finnas negativa sidor med att vara gravid.

Inga kommentarer: