På väninnan Ls barns kalas så får jag reda på att hennes 9-åring har varit mobbad i skolan. Så det är därför han har betett sig så underligt det senaste året. Jag har undrat. Lärarna har klagat på 9-åringen när han hela tiden har bråkat med några elever. Tillslut gick ett par av 9-åringens närmaste kompisar (modigt nog) till lärarna och förklarade att 9-åringen ju bråkade och var så arg på de "utsatta" eleverna för att det ju var de "utsatta" eleverna som hela tiden var på 9-åringen. Han försökte alltså bara att försvara sig. Och det handlade om ett utstuderat mobbningsbeteende från de "utsatta" eleverna som var på 9-åringen. Jag blir så himla ledsen. Jag kan knappt titta på 9-åringen utan att få tårar i ögonen. Jag tycker så mycket om honom. Vilket får mig att betänka hur jag kommer att reagera som lärare. Kan jag förhålla mig objektiv? Sedan blir jag arg, så enormt förbannad. Hur kunde lärarna tro att det var 9-åringen som betedde sig så illa? Känner de inte 9-åringen alls på den där skolan? Följer de inte upp och försöker att se vad som sker mellan barnen? Hur ser det ut på skolgården där barnen är?
Där jag varit på praktik är det inte många lärare ute på rasten och när bråk uppstått vänder sig inte barnen till rastvakten - för de såg inte till någon rastvakt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar