Suddenly wanted

Mitt i allt stoj ombord på båten igår så kom det ett sms från mannen. Han har nu flyttat till en egen lägenhet och vill gärna återuppta vår kontakt. Jag känner blandade känslor, men ingen av dem är en längtan om att ses igen. Samtidigt ploppar självfallet en liten gnutta av en gräset-är-grönare-på-andra-sidan-känsla upp, men den dränks snabbt. Det jag har nu med musikmannen är så mycket bättre, så mycket mer, så mycket. Även om det inte blir något bestående med musikmannen så känns det som att jag har smakat på en bit av himmelriket och vill inte nöja mig med mindre framöver.