Gummiförespråkare

- Du använder väl kondom? frågar jag unga väninnan, när hon berättar om sin tredje partner på kort tid.
Hon skruvar på sig en aning.
- Nej, det har inte blivit så. Fast jag har ju skydd!
- Hur menar du då? frågar jag och hör mig själv i hennes ord, när jag var i hennes ålder.
- Jag äter ju piller.
- Men ååhh...så du skyddar dig mot ett nytt liv, men du skyddar inte ditt eget liv...?
- Men...det är så pinsamt att hålla på med kondomer. Killen borde väl fixa med sånt själv.
- Ja, det kan man tycka, men de tycker väl bara att det är smidigt och enkelt att slippa. Du måste vara självisk och tänka på dig själv!
- Joo...

Det talas väldigt lite om HIV numera, tycker jag. Eller kanske är det för att jag inte är i den åldern när det var mer aktuellt att prata om sånt (alltså, läs: den sexuellt aktiva åldern...). Fast jag tycker att de unga jag umgås med pratar mycket mindre om sex och sexuellt överförbara sjukdomar än vad jag och mina vänner gjorde. Vilket är oroande. Fast, samtidigt, jag kanske inte är rätt person att tala med om sånt: det talas bara om sånt när man är med sina jämnåriga väninnor, vad vet jag.

Jag minns när Sighsten Herrgård gick ut med att han hade HIV. Det var strax före min egen sexdebut - och genom en av mina föräldrar så umgicks vi i kretsar där det fanns många homosexuella och bland dessa några andra HIV-smittade. Likväl använde jag i princip aldrig kådis under mitt första decennium som sexuellt aktiv. "Surt, sa räven", kan jag väl tillägga, men inte "man kan inte lära gamla hundar att sitta".