Andra tecken

Jag funderar över det här med déjà vu. Upplevde ett starkt ögonblick i fredags. Är det så att vår framtid är redan känd för vårt undermedvetna?

Musikmannen berättar snusförnuftigt vad det står i böcker: att vi upplever ett ögonblick som går fortare än vi hinner uppfatta det och därför känns det som att vi redan har upplevt det när vi sedan uppfattar situationen. Eller något åt det hållet. Jo, jag har hört det där förut. Är det så folk uppfattar déjà vu-känslor?

För mig handlar det om att hamna i en situation där jag kliver utanför mig själv och ser på situationen vid sidan av och vet vad respektive person kommer att säga och göra, en millisekund innan det sker. Vilket ju måste betyda att jag var menad att befinna mig i just den situationen - fastän jag inte själv visste att jag skulle vara där innan det hände.

Låter rörigt, men jag undrar hur mycket av vår mentala kapacitet vi egentligen använder.