Jag ställer mig något frågande till vem som står bakom DNs fem punkter för kunskap, men jag kan ställa mig bakom tre av dem; punkt 1, 2 och 5.
Jag önskar också att det fanns bättre lärare i skolorna ibland. Jag har mött några av de bättre lärarna och de är makalösa. Jag önskar att jag kunde sålla mig till den skaran en dag. Jag vet dock att det inte kommer att ske, för jag har inte endast ett ämne, jag har en palett av ämnen som ska bidra till att leda de yngre barnen in i livet och möta olika sorters kunskap. De finns enormt bra lärare som står med samma palett som jag inom sig, men de riktigt makalösa lärarna återfinns oftast inom ett specifikt område. De har haft möjlighet att förkovra sig i sitt ämne, de brinner för och har ett bestående intresse för sitt ämne. Det är den främsta orsaken till att de är bra lärare: de känner sitt ämne och känner sig trygga när de jobbar med det ämnet. När man är trygg i sin kunskap så kan man ofta förmedla den på ett beundransvärt sätt.
Matematiken då. Ja, vi är på väg dit. Jag ser det i en mängd olika skolor och i alla möjliga varianter: olika tankesätt implementeras och länkas till barnen verklighet.
Avgiftsfria museum? Ja, tack, men till vilken kostnad då?
De andra punkterna är jag tveksam till. Jag vet inte om en avgift på högskolan skulle bidra till något bra. Jag tror att det skulle ge mer segregering. "...för dem som ser studierna som en investering och förväntar sig god avkastning finns något som är mycket mer skrämmande än en studieavgift..." Jag tror inte att det finns många som utbildar sig till lärare som förväntar sig en god avkastning. Möjligtvis i humana värden. Man kan inte tala för bra lärare, utan att också tala om höjda löner.
Vad det gäller forskning så är jag kluven. Visst borde politiker ta större hänsyn till forskningen. Samtidigt finns det alltför mycket forskning som inte ter sig neutralt framtagen, så vad speglar den då?
lördag 19 september 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar