Jag fick ett (spam) mail från en kompis, en sån där liten anekdot som kan uppskattas eller föraktas. Idag löd den:
"En mamma satt och fyllde i ett kvällstidningstest, där bl a frågan "Anser du att du är normalviktig?" dök upp. Hon läste frågan högt för sig själv och den 9-årige sonen lyssnade och funderade. Sen sa han: "- Nää, mamma, du är inte normalviktig - du är ju jätteviktig!"
Kändes passande. Jag önskar att min sexåring tänkte så. Hon tycker att jag ska gympa mer, så att jag orkar springa efter cykeln om hon ska våga börja cykla utan stödhjul.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar