Gegga och mojja

När jag kom för att hämta sexåringen på skolan så möttes jag av en personal från Fritids som sa att sexåringen idag hade badat i lera, händerna var täckta av lera, men nu var hon inne och var säkert ren. Fint da, tänkte jag och gick in, där jag möttes av en till personal från Fritids som berättade i princip samma sak. Jag sände en tanke till himlen att sexåringen hade haft galonbyxorna på sig, men jag blev inte bönhörd. Fastän vi pratat länge och väl om det hela, så stod termobyxorna i princip själva av torkad lera. Det blev en ny lång diskussion. Samtidigt vill jag inte slå ned på hennes intresse av lera, då hon inte varit särskilt intresserad av det tidigare och jag tycker att det är positivt att hon alls vill vara ute. Jag frågade personalen om det var möjligt att påminna om galonbyxor och det skulle de göra. "Men jag tänker INTE ta på mig dem", sa sexåringen. Varpå en ur personalen säger "Vad då, "tänker inte"?! Mamma säger ju att du ska det och det är hon som bestämmer, så då är det bara att ta på byxorna!" Jag blev lite ställd först, men hon har ju rätt, däremot skulle jag nog aldrig tryckt mitt veto i ansiktet på sexåringen på det sättet. Är jag mesig med min unge? Jag brukar skratta åt föräldrar som är lindade runt lillfingret på sina ungar, för sån är ju INTE jag! Men allt är ju relativt tänkte jag när vi gick hem.

Senare frågade jag varför sexåringen hade lera över hela händerna, upp på jackärmarna. (Jag menar, hur lyckas man med det, vad gör man då?) Jo, de hade lekt massage. Jag såg framför mig hur hon tagit lera i händerna och kletat in någon annan på ryggen. Jag frågade hur hon menade och hon sa att hon tagit lera i händerna och kletat in någon annan, alltså gett dem massage. På deras kläder?, frågade jag tvivlande och såg framför mig hur jag måste be andra föräldrar om ursäkt. "Neej, mamma, jag tog lera i händerna och masserade deras händer, fattar du väl."