Lärarnas dag

Söta unga Cissi Wallin skriver i måndagens Metro att hon har ändrat sin syn på lärare och tycker att det ska införas en "lärarnas dag". Det kan jag ställa mig bakom. I Metro visas också några kommentarer till kolumnen och genast är någon negativ; som en fritidspedagog som känner sig utanför. Vi får väl säga att dagen ska beröra alla inom skolväsendet då. Eller kanske inte.

Jag har funderat lite över vad Fritidspedagogerna egentligen gör på dagarna. Inte på ett negativt sätt, utan mer på ett neutralt, men granskande sätt. Vad gjorde fritidspersonalen när jag var liten? Inte var de med i skolan under dagen i alla fall, vad gjorde de hela dagarna? Kanske de latade sig på soffan på Fritids under dagen eller agerade de personliga assistenter i någon obs-klass någonstans? I dag verkar all Fritidspersonal (oavsett om de är utbildade pedagoger eller inte) vara med i en klass på förmiddagen och sedan har de fullt upp att hålla ordning på alla ungar på Fritids på eftermiddagen. På min sexårings Fritids har de 100 barn att hålla koll på. Det låter helt absurt, men med bra planering så verkar det gå.

Fritidshemmen lyder ju också under samma läroplan som grundskolan, men när visar det sig, har jag funderat på. Det skulle vara jätteintressant att ta del av hur olika Fritidshem lägger upp sitt arbete. Ofta känns det ju mest som "förvaring" av barn - och de flesta ungar som jag vet ser det ju som lekplats/fritid, så i vad ligger lärandet? Kanske i att socialisera och just leka, där så mycket utvecklas och händer, utan att vi märker det.