I fredags morse väcktes jag av ett ljud som lät som en liten slagborr. Klockan var 06.30 och det lät som att det ekade i elementet i mitt sovrum och jag förbannade den korkade granne som började borra så tidigt. Det var ett ljud som återkom i korta intervaller och i min trötta ilska låg jag och funderade ut hämndaktioner; hur tidigt jag skulle sätta på tvättmaskinen på söndagmorgon, hur högt jag skulle ha på musiken på lördagkvällen eller dylikt. Samtidigt undrade jag när tonårskillen, som har sitt sovrum vägg i vägg med mitt, skulle reagera på ljudet och bli galen, då jag vet att han verkligen inte är morgonpigg. Efter åttonde intervallen av hamrande ljud började jag undra om det verkligen kunde vara ett ljud från en människa, det lät så irrationellt. Jag kom på att vi tidigare har haft en fågel boende i ventilationen och att ekorrar brukar klättra på fasaden, samt att jag nyligen sett flera talgoxar flyga mot fasaden. Då slog det mig att vi också sett en hackspett i träden utanför. Kan den ha blivit helt knäpp och gett sig på stupröret utanför sovrummet? Ungefär då slutade ljudet. Klockan var runt 07 och jag fick sova tjugo minuter innan sjuåringen kom in och väckte mig.
Så igår, same procedure, samma tid, samma sak. Jag trodde jag skulle dö, försökte låtsas som att det var ett ljud som hörde till, men det var omöjligt. Så plötsligt flyttades ljudet och det lät som att det var en borr som försökte att ta sig in genom väggen intill mitt sovrumsfönster. Då hörde jag tonårskillen rusa upp klampandes och svärandes och kasta sig mot fönstret. Efter det återkom inte ljudet mer igår. Men jag hörde ekorren springa på fönsterbrädan strax efteråt, så jag fattade att något måste göras. Jag funderade på att hänga ut några balonger från fönstret, kanske det skulle skrämma bort slagborren. Men jag gjorde det aldrig.
Så i morse: klockan var 05.25 istället då samma ljud som tidigare satte igång. Nu reagerade grannarna under mig och slog i elementet för att visa sin ilska. Det ekade i halva huset. Jag tänkte att de nog inte fattat att det var en människa, så jag öppnade fönstret för att försöka skrämma iväg vad det nu var, men det hjälpte föga, för det var utanför dem. Jag dängde igen fönstret så att de skulle fatta, vilket de gjorde och snabbt öppnade fönstret. Och iväg flög en hackspett! Dumma flygfä. Sedan var det tyst rätt länge, men återkom efter ett tag. Grannen fixade dock att jaga bort den, så jag fick sova i korta stunder, fram till 07.30, då sjuåringen kom in och väckte mig och jag sa att jag tänkte sova ett tag till.
Jag hade visst dock helt missat att ställa om till sommartid (ibland är det bra med en unge som har koll på klockan och vilka tider ett TV-program ska börja), så det var bara att flyga upp och nu ska vi strax bege oss.
Den störda fågeln verkar ju ha ställt om till en ny vintertid istället, med tanken på hur tidigt den satte igång i morse.
söndag 30 mars 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
åh fy satan vad jobbigt. Balonger är nog inte en dum idé alls. Du måste ju få sova!
förresten jag hade helt fel angående vem som skrivit den där avhandlingen. Kerstin Sander heter hon och här kan man köpa den, fast den finns nog på SU:s bbliotek också.
http://www.hlsforlag.se/1100/1100.asp?id=543
Tack!! Ja, nu ska vi ju upp tidigt imorgon, men dock. Ballongerna är på plats.
Skicka en kommentar