En docka eller två

Sjuåringen har svårt att sova efter att hennes kompis har berättat en läskig historia om en docka som mördar folk. Jag tänker: Chuckie, men pratar om allt möjligt annat. Sjuåringen är helt förstörd, vågar inte ens blunda.
- Mamma, jag är så förvirrad, det känns som att min hjärna ska explodera.
- Varför då?
- Jag har så många frågor som det inte ens vetenskapsmän kan svara på.
- Som vad då för något?
- Som: hur kommer det sig att människor finns på jorden, var kommer vi ifrån?
- Fast det kan ju vetenskapen förklara.
- Jaha?
- Men det tar ju ett tag, och nu ska ju du sova...
- Men alla tankar...
Hon börjar nästan grina, så jag pratar. Jag pratar om att vi nog alla egentligen kommer från samma material som stjärnorna är gjorda av, om big bang, encelliga varelser, fiskar, ödlor, apor...och hon lugnar sig. Sedan ber jag henne att blunda och räkna får.
- Men då kommer jag ju bara att tänka på att räkna, då kommer jag aldrig att somna.
- Det är bra, bara du blundar.
Hon blundar och inom fem minuter sover hon. Äntligen.

Jag ser på CSI:NY på 5:an, där kvinnor av silikon står i fokus, precis som i filmen "Lars and the real girl" där män som föredrar en docka framför en levande kvinna? Säger det oss inte något? Om männen - men också om kvinnorna - här i världen?