Nu har jag läst färdigt Låt den rätte komma in. Makalöst bra skrivet. Jag förlorar mig i alla välbekanta beskrivningar av 80-talet och dess prylar (för att inte tala om geografiuppgifterna i skolan!) och miljön i förorten blir så levande, så fångad i sitt nötskal. Nu kan jag också fatta att det egentligen inte är en skräckis, as such, utan fokus ligger på mobbningen. Jag hade inte varit nöjd utan det slut som boken har.
Jag hittade en amerikansk TV-recension som tycker att det är jättebra lågbudgetfilm; "a nice little movie", men en amerikan ska även göra filmen - förhoppningvis bättre och med mer ifrån boken.
Nu återstår för mig att se den svenska filmen inom kort. Många har hyllat den, många har dissat den. Jag vill nog mest se den för att se hur den är gjord - fastän jag förstår att jag kommer att bli besviken för att inte allt jag vill ha med är med. Med den inställningen i förhand så brukar filmer dock bli bättre än jag trodde de skulle vara...
Samtidigt som jag läste om mobbarna i boken så funderar jag, ännu en gång, på hur man går tillväga för att ingen ska tillåtas att bli mobbad, ingen ska tillåtas må så pass dåligt i skolan - och hur man gör för att mobbarna någon gång ska känna känslan av att man mår bättre när man är vänlig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar